pocket full of sunshine

Två månader har jag bott här. Det längsta jag har varit borta från Hässelby. Jag trodde aldrig jag skulle säga det här, men jag saknar Hässelby. 119′s kringelikrokvägar, den alltid fullsatta 541an. Åkermyntan som stänger för tidigt, Icat där man känner varenda kassör och Knallen där mopparna hopar sig på våren. Jag saknar att fundera över vilken väg som faktiskt är närmast till Sebbe, att få motorstopp vid hans korsning, klappa lite på Philemon och kolla på film. Filmkvällar och jacuzzi hos Tessan, somrar på handdukar på villatomter, slask som rinner in i otäta Skopunkten-skor.

Hässelby är inte stort, men ökänt ändå. Jag har alltid hatat det, men nu trivs jag med det. Att man då och då stöter på Hässelby i tv och tidningar.

Värmland i all ära, det är gött att bo här. Jag har sagt det förr och säger det igen, jag trivs fantastiskt bra här. Alla människor, alla intryck och hela miljön. Jag saknar Molkom när jag är i Hässelby. Men det hemma jag alltid har hatat känns underbart när jag har lämnat.

Hässelby från Johannelundstippen

This entry was posted on torsdag, oktober 15th, 2009 at 15:27 and is filed under Okategoriserat. You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 feed. You can leave a response, or trackback from your own site.