Archive for the ‘Okategoriserat’ Category

När vi gräver guld i Vancouver

onsdag, februari 17th, 2010

Det enda roligare än att Ferry tog hem ett fett jävla monsterguld var att jag blir påprackad Per som sportkommentator via msn. Han måste lagt en tegelsten på caps lock, herrejävlar säger jag bara haha. Det var roligt. Och bra Ferry, FUCKING AMAZING MAAAN :D

per-blir-galen

Det snurrar i min skalle.

tisdag, februari 16th, 2010

Allt jag skrev försvann så jag orkar inte göra om. Ska gå och basta i stället och visa Lisas bilder från Alla hjärtans dag featuring Freddy Goldheart.

You drained my heart, and made a spade. There’s still traces of me in your veins.

tisdag, februari 16th, 2010

Okej, jag gick inte och la mig, jag satt uppe och vann tillbaks minnen i stället. Här har vi nattens minne.

Tio  år, voxpop. Första gången jag hör talas om Marilyn Manson. Det är Dope Show och videon är för trippad för en tioåring att förstå. Jag tycker det är sjukt bra, helt fantastiskt. Sen släpps I don’t like the drugs but the drugs likes me, och jag får fråga pappa vad ”drugs” betyder.

Min bror var den stora skivköparen i familjen, och jag var inte sen med att norpa åt mig hans Mansonskivor. Och så några år senare, kanske femton. The golden age of grotesque. Fortfararande en av de bästa skivorna jag hört i hela mitt liv. Det är sjukt mycket minnen i den skivan. Jag dejtade en kille (åh herregud, katastrof..) som också älskade den skivan. Och han var typ den där killen med Mansontischa i XXL och långt hår. En fullständigt oäkta Cicci-typ, och vi hade verkligen bara en OCH BARA EN sak gemensamt. Och det var han, Manson. Haha. Vad töntigt. Hursomhelst. Den sommaren gick jag och Natha alltid kvällspromenader och led. Jag minns inte varför vi led, men led gjorde vi. Och det var sådär fint, för vi behövde varandra sådär sjukt mycket och fanns bara där. Alltid. För varandra. Det var fint. Och så Tainted Love på MTV.

Och så Heart-shaped glasses. Herrejävlar. Hur längesen var det? Inte så längesen. Två år? Tre år? Jag lyssnade på den en halv natt en gång när jag kom hem rund om fötterna. Sen däckade jag och när jag vaknade var låten fortfarande på. Den lyssnade jag sönder. Men fan så bra den är.

Han har följt mig ett tag. Inte jämt, med flera års mellanrum i bland. Men det är någonting. Inte alltid så jäkla bra, det är sällan jag är på det humöret att jag vill lyssna på honom. Men ja. I bland så.

dita-marilyn

Och jag har fortfarande aldrig träffat någon annan utöver mig själv och min syster som tycker han är sexig. Jag förstår det. Vi är freaks som tycker det, jag vet. Men jag sörjer att han inte längre är med Dita. De två tillsammans. Oh my god. Jag dör.

Nu måste jag faktiskt sova. Och sluta skriva. Fan vad jag skriver massa skit. Sov gott igen.

Sex & the Molkom

tisdag, februari 16th, 2010

Lämnade Lisa och Zaza på mitt rum för att spela basket. När jag kommer tillbaks så har de försökt skapa någon slags mysig stämning och tänt eld på en rökelse som BRINNER. Inget doftspridande glödande här inte, nej nej. De har gjort ett tappert försök att elda upp mitt rum. Några allsångslåtar och pojkprat senare tog jag årets längsta dusch. Babyolja, en alternativ peeling och body lotion. Mjuk som en bebis. Och så lite Sex & the city och kesoplättar á la Lisa på det. Fantastiskt.

I morgon har vi fri studieplats, vi är med andra ord lediga. Så jävla gött. Har plugg att göra, men det är i morgon det. Först ska jag nanna fint.

Sov gott

Going to bite the dust, cant fight with us, with yo sound, you kill the INC, so dont stop, get it, get it!

måndag, februari 15th, 2010

Somnade fem i morse. Jävla helvetesnatt, vred och vände mig, blev varmt, öppna fönster, slumrar till, rycker till, vaknar, blir pigg, kolla klocka, kolla klocka, kolla klocka. Messade Bosse och nannade till förmiddagsfikat. Ska snart gå hem, har precis skickat iväg sommarjobbsansökningar och skrivit en liten snutt om upphovsrätt. Men mest har jag och Per citerat Anchorman. Är på bra humör. Trots den lilla biten insomnia jag fick prova på i natt. Otroligt.

I kväll är det basket, fyfään va roligt. Nu powernapa innan middagen. Kan inte tänka. Pussen.

But I know that the heart of life is good

måndag, februari 15th, 2010

Runaway Bride blev kvällens film här på Västan. Freddy Goldheart hade köpt rosor och skrivit kort. Min fick hedersplatsen brevid sängen. Jag blev väldigt glad, och som Freddy sa. Vem blir inte glad av rosor?

Vi åt för mycket godis och fotade och hade väldigt mysigt.

I morgon börjar näst sista veckan innan lovet. Sex veckor borta från Molkom. Det känns lite underligt. Och spännande.

För övrigt insåg jag häromdagen att det är omöjligt för mig att bli blekare än vad jag är nu. Hemskt.

Alla hjärtans dag

söndag, februari 14th, 2010

Jag har glömt bort hur det är att vara sådär in i helvetes jäkla kär. Läser saker jag skrev när jag kände så. Och känner inte igen, kommer inte ihåg. Undrar om det är så du känner nu. Som du inte kände då. När det var du och jag och ett låtsasvi.

Malin och Alex firar ett år i dag. Tessan och Kribbe gör det också nu i dagarna. Ett år. Massor av nya par det senaste året, och jag tycker det är så fint. Man blir så glad. Och samtidigt som jag verkligen vill få känna det där galna, fjäriliga, så känns det bara… Nä. Inte rätt tid, inte alls. Jag måste ha stenhårt fokus just nu och måste anstränga mig för att hålla det så.För mina studier, för mina framtidsplaner, så vore det katastrof om en guldhjärtekille kom in nu.

Jag trycker undan tankarna på dom, det får inte äta upp mig, det får inte sno åt sig fokuset. Men när du ger henne smeknamn som du gav mig, då kan allt vad fokus heter bara dra åt helvete. Tanken snuddar vid att få klösa ögonen ur dig. Titta inte på henne som du tittade på mig.

I kväll är det No guy no cry-kväll för mig. Alla hjärtans dag på Västan med de finaste som jag tycker så mycket om och pizza. Det är faktiskt ganska gött att kunna lägga all kärlek på sånt i stället.

Kärlek till er.

Spottan in mah heart

söndag, februari 14th, 2010

Hur många låtar har du på din Spotifyplaylist?

594

Vilken är den första låten?

Calle Kristiansson – Walking in memphis :D

Och den sista?

I’m from Barcelona – Rec & Play

Vad lyssnar du på just nu?

Chris Isaak – Wicked game

Vilken artist är mest förekommande?

David Bowie

Vilken låt har du lyssnat på mest den här månaden?

Oj… Five for fighting – Superman tror jag.

Har du premium?

Nope. Men skulle kunna skaffa.

 

Mmm, jag gillar listor snodda från Täbybloggarna såhär på kvällskvisten. Mello var rätt bra faktiskt. Men var hade Dolph tagit vägen!? Det var så många grejer jag ville kommentera till Tessan som såklart hade hållt med men… Nä. Saknar henneee :(

Nu ska jag nanna. Vi ska knata till Molkom-ön i morgon och vara alla hjärtans dagiga.

Natti.

En lördag tvåtusentio.

lördag, februari 13th, 2010

Tog en kort promenad till vattnet. Traskade över isen och Micke halkade runt på kryckor. Det var ett vackert Molkom. Ligger i min säng. Lavendelrökelser. Pocketboken jag lånat av Lisa. Owl City på lagom mysvolym. De andra tittat på Sex & the city. Jag vill utomlands. Jag vill bli brun, ligga och sola på en strand. Här är det sol. Och en jävla massa snö.

God invent no religion

lördag, februari 13th, 2010

Lite smålullig på vin. Pumpar Bowie och inser stressat att det är sex år sen hans senaste turné. Inget vore en större sorg för mig än att aldrig ha sett honom live. Det är sant. Året efter han var i Stockholm fick jag truly upp ögonen för honom. Irriterande.

Minns när vi satt i pappas bil och han spelade Changes och Heroes och Space Oddity för mig och Carro. Jag älskade Space Oddity. Jag kanske var tio. Och trodde han sjöng ”This is ground control to made your thumb”. Ologiskt, men så sjöng jag. Och älskade den låten. Jag lyssnar inte alltid på Bowie, verkligen inte. Men när det väl händer så fylls jag alltid av något slags överväldigande, ett gigantiskt lugn som har ett difust sätt att säga ”Det är luuuuugnt” på. Det låter trippat, men så är det.

Hans superknarkade musik får mig att känna mig lugn, trygg, hemma.

bowie


Skapa din egna professionella hemsida med inbyggd blogg på N.nu