Med blodsmak i munnen och babyolja i håret
Vår tidning kommer ut nästa fredag, vår andra deadline är imorgon, och jag har slitit som ett djur och det blev inte särskilt bra ändå. Vi har pratat om att våga lämna ifrån sig saker trots att de inte är så bra. Men jag vill ju sitta och pilla i veckor, jag kan vara otroligt självkritisk. På ett sätt är det bra antar jag. Men inte när man är pressad av en deadline kanske.
Vi börjar nå nya nivåer här. ”Journalistbordet” har blivit mer blandat, filmkvällarna börjar visa platsbrist (och andnöd) i filmrummet. Det är kul, och som alltid trivs jag. Letar fortfarande praktik, har fått två napp som vi får se hur det går med. Men just nu är jag bara så pass trött att jag knappt ens orkar kolla vad jag skriver. Tjugo minuter kvar till middag. Tills dess däckar jag på skrivbordet.