pocket full of sunshine

Malin ringde i dag. Hon har hornhinneinflammation. En gång såg jag på House när dom tryckte in en nål i en tjejs öga. Det hade dom gjort på Malin. Jag skrek som en giga-pipleksak när hon berättade. Så jävla vidrigt, ni kan inte förstå hur äckligt jag tyckte det var. Synd om Malin, men synd om mig som fick bilder i huvudet och fick gåshud på ögonen.

Sen ringde Lisa och undrade om jag skämtade om strömavbrottet. Det gjorde jag inte, och jag kunde nästan höra hur Lisa började svettas. Hon frågade om Arvid grät. Det gjorde han inte.

Sen ringde Tessan. Hon hade skvaller och vi snackade lite Cilla/Tessanskit. Tessan ringer nästan alltid från dolt nummer, så det blir liksom aldrig läskigt med dolt nummer. Förutom när man svarar ”HALLÅÅÅÅÅÅÅ” och någon som inte är Tessan svarar.

Fick min telefondos av bästa människor i dag igen. Härligt.

Nu är jag liksom uppe sent av ingen anledning, och jag ska kolla på någon jävla innebandy i möra så jag borde kanske sova.

Vi fick strömavbrott i dag. Jag hade inte sparat, men en middag senare så var allt på banan igen. Jag är nervös för den här tidningen. Den kommer bli skitbra, men jag är faktiskt nervös för resultatet. Vet inte varför, tror det är för att jag inte är lika delaktig som förra gången. Har ingen kontroll, och inte speciellt stor koll. Men det är klart det blir bra. Vår klass är grym, det är vi faktiskt.

Kollade lite på I’m not there med Gamlan-folk. Den var inte bra. Seg som fan. Snyggt gjord och ungen var grym. Men nä. Seg, seg, seg. Men jag tycker Bob Dylan har fantastiskt sött hår.

Mitt har redan utväxt, men det vägrar bli långt ändå.