…
Jag försöker resa på mig igen. Tärda Bambiben, men halvhjärtade försök från mig och tio gånger helhjärtade försök från syster och svåger gör det uthärdligt.
Det är svårt att få det att vara som förut. I bland försöker jag och lyckas ganska bra. I bland orkar jag inte ens försöka och då skapar jag själv en stämning som kan tas på. Folk verkar ha förståelse för det mesta, och jag är otroligt tacksam för de som visar den. Eller försöker. Tack, ni fina. Det betyder mer än vad det verkar som.
Jag bor i Borlänge och försöker ta mig igenom en praktik. Hur det går tänker jag inte ens nämna. Jag älskar min syster dock. Hon är världens bästa.