pocket full of sunshine

Tack framtida Körslaget-Anja för att du gör reklam http://amoranja.blogspot.com/

Nyduschad. Lyssnar på Magnus Weideskog och känner en försmak av vårkänslor. Fick kläder av Sofia som jag provat med glädje. En sommarklänning som jag tror kommer vara skitsnygg på valborg i Uppsala. Fick inbjudningskort från Marcus till en stor fest som jag ser fram emot. Kollar upp bussar och tåg från Borlänge till Avesta. Går på praktik om en vecka. Längtar. I morgon ska jag jobba, får träffa alla, dricka Q-Parkkaffe. Luncha. Fnissa.

Livet känns bara väldigt bra just nu. Jag är hes och hostar trots väldigt mycket stark hostmedicin som ger mig biverkningar som yrsel, skakningar, hjärtklappning och förlorad aptit men jag är glad ändå.

Skiten som händer tar jag inte itu med nu. Jag mår bra.

Jag är hemma nu. Känns fantastiskt, konstigt och vemodigt. Allt på samma gång. Efter ett dygns respektive en veckas saknad fick jag träffa Lisa och Per i dag i ett februaristockholm. Sushi, hetsbesök av Lisas kanskesambo, hosta och fnitter. Det var bra.

I kväll ska vi fira Tone. Tror de kommer bli skitskoj, förutom min hosta. Den är otrolig. Värmer upp med varm mjölk och honung som jag hatar. Äckligt. Skönt för halsen dock.

Så mycket jag borde göra. Söndag. Ingen lust. Ligger i  sängen och dricker jos i stället.

I bland får man det.

Det enda roligare än att Ferry tog hem ett fett jävla monsterguld var att jag blir påprackad Per som sportkommentator via msn. Han måste lagt en tegelsten på caps lock, herrejävlar säger jag bara haha. Det var roligt. Och bra Ferry, FUCKING AMAZING MAAAN

Allt jag skrev försvann så jag orkar inte göra om. Ska gå och basta i stället och visa Lisas bilder från Alla hjärtans dag featuring Freddy Goldheart.

Okej, jag gick inte och la mig, jag satt uppe och vann tillbaks minnen i stället. Här har vi nattens minne.

Tio  år, voxpop. Första gången jag hör talas om Marilyn Manson. Det är Dope Show och videon är för trippad för en tioåring att förstå. Jag tycker det är sjukt bra, helt fantastiskt. Sen släpps I don’t like the drugs but the drugs likes me, och jag får fråga pappa vad ”drugs” betyder.

Min bror var den stora skivköparen i familjen, och jag var inte sen med att norpa åt mig hans Mansonskivor. Och så några år senare, kanske femton. The golden age of grotesque. Fortfararande en av de bästa skivorna jag hört i hela mitt liv. Det är sjukt mycket minnen i den skivan. Jag dejtade en kille (åh herregud, katastrof..) som också älskade den skivan. Och han var typ den där killen med Mansontischa i XXL och långt hår. En fullständigt oäkta Cicci-typ, och vi hade verkligen bara en OCH BARA EN sak gemensamt. Och det var han, Manson. Haha. Vad töntigt. Hursomhelst. Den sommaren gick jag och Natha alltid kvällspromenader och led. Jag minns inte varför vi led, men led gjorde vi. Och det var sådär fint, för vi behövde varandra sådär sjukt mycket och fanns bara där. Alltid. För varandra. Det var fint. Och så Tainted Love på MTV.

Och så Heart-shaped glasses. Herrejävlar. Hur längesen var det? Inte så längesen. Två år? Tre år? Jag lyssnade på den en halv natt en gång när jag kom hem rund om fötterna. Sen däckade jag och när jag vaknade var låten fortfarande på. Den lyssnade jag sönder. Men fan så bra den är.

Han har följt mig ett tag. Inte jämt, med flera års mellanrum i bland. Men det är någonting. Inte alltid så jäkla bra, det är sällan jag är på det humöret att jag vill lyssna på honom. Men ja. I bland så.

Och jag har fortfarande aldrig träffat någon annan utöver mig själv och min syster som tycker han är sexig. Jag förstår det. Vi är freaks som tycker det, jag vet. Men jag sörjer att han inte längre är med Dita. De två tillsammans. Oh my god. Jag dör.

Nu måste jag faktiskt sova. Och sluta skriva. Fan vad jag skriver massa skit. Sov gott igen.

Lämnade Lisa och Zaza på mitt rum för att spela basket. När jag kommer tillbaks så har de försökt skapa någon slags mysig stämning och tänt eld på en rökelse som BRINNER. Inget doftspridande glödande här inte, nej nej. De har gjort ett tappert försök att elda upp mitt rum. Några allsångslåtar och pojkprat senare tog jag årets längsta dusch. Babyolja, en alternativ peeling och body lotion. Mjuk som en bebis. Och så lite Sex & the city och kesoplättar á la Lisa på det. Fantastiskt.

I morgon har vi fri studieplats, vi är med andra ord lediga. Så jävla gött. Har plugg att göra, men det är i morgon det. Först ska jag nanna fint.

Sov gott

Somnade fem i morse. Jävla helvetesnatt, vred och vände mig, blev varmt, öppna fönster, slumrar till, rycker till, vaknar, blir pigg, kolla klocka, kolla klocka, kolla klocka. Messade Bosse och nannade till förmiddagsfikat. Ska snart gå hem, har precis skickat iväg sommarjobbsansökningar och skrivit en liten snutt om upphovsrätt. Men mest har jag och Per citerat Anchorman. Är på bra humör. Trots den lilla biten insomnia jag fick prova på i natt. Otroligt.

I kväll är det basket, fyfään va roligt. Nu powernapa innan middagen. Kan inte tänka. Pussen.

Runaway Bride blev kvällens film här på Västan. Freddy Goldheart hade köpt rosor och skrivit kort. Min fick hedersplatsen brevid sängen. Jag blev väldigt glad, och som Freddy sa. Vem blir inte glad av rosor?

Vi åt för mycket godis och fotade och hade väldigt mysigt.

I morgon börjar näst sista veckan innan lovet. Sex veckor borta från Molkom. Det känns lite underligt. Och spännande.

För övrigt insåg jag häromdagen att det är omöjligt för mig att bli blekare än vad jag är nu. Hemskt.