pocket full of sunshine

Det är inte förens nu som jag ser en lapp med pappahandstil på väggen brevid datorn med min Molkomadress på. Såg att jag fått mail från Bosse, men har inte orkat läsa än. På söndag går tåget tillbaka till Molkom. Till lilla rum 33 med mina julsaker kvar. Till gemensamma kylen där jag glömde risgrynsgröt i korv och glögg innan jag åkte. Det känns faktiskt konstigt. Jättekonstigt. Som att jag PRECIS har återställt mig, jag har varit i en Molkom/Stockholm jetlag och nu ska jag vrida om allt ett varv till. Påfrestande.

Dessutom har jag fortfarande bara två av fyra veckors praktik och det har ätit mig och äter mig fortfarande. Måste fixa en praktikplats. Hur kan det vara så jävla svårt?

Åt tapas med Malin i dag och drack drinkar. Mina föräldrar pratar jämt, och en gång frågade jag hur de kan ha så mycket att prata om, när de har levt ihop i tusentals år. Fattade det i dag. Det är helt sjukt hur mycket jag och Malin bara kan sitta och prata. Samtalsämnena tar aldrig slut. Otroligt. Och underbart. Jag älskar henne för det.

I morgon är sista arbetsdagen och mitt i allt kaos så finns ändå en hemmakänsla. Inte i själva arbetet, eftersom systemen är nya och jag inte hajjar nånting, men det andra. Morgonmöten och konstigt kaffe och hissar som stannar och headset som färgar av sig och skrivare som inte funkar.

Det är bara en arbetsplats som alla andra, men det finns mycket där som alltid kommer följa med mig. Och det är bra.

De nära vänner jag har som jag pratar problem med är sånna jag kan diskutera med i timmar, för att våra åsikter oftast skiljer sig lite, eller att vi ser på problemet med olika ögon. Tessan däremot, vad vi än pratar om så skriker nästan alltid den andra ”MEN JAG VET, EXAKT SÅ KÄNNER JAG MED!!!”

Det lämnar inte mycket till diskussion, men det är ganska roligt. Båda vi är yngst av tre. Kanske är därför.

I övrigt har jag varit på sjukhuset i dag. Som besökare. Petade i mynt och fick en Q-Parkbiljett. Nästan som att mata pengar i sin egen lönecheck, men bara nästan. Dock ser jag sen att det står stort och blinkande ”FRI PARKERING TILL OCH MED 7/1 06:00″. Men jag skulle prompt lägga i tjugo spänn i automatfan i alla fall. Jag hoppas dom kommer tillbaka på nästa lön. Sen la jag i alla fall biljetten väl synlig till vänster i rutan och mindes tillbaka på förra Sankt Göran-besöket med Tessan och hennes fot som förvandlats till en pizza på en stickkontakt hon landat på. Det var en fin sommar.

I kväll ska jag somna tidigt.

Kom just hem från Tessan. Vi glodde Rederiet, drack Soda Stream och kollade på sjukt gamla bilder. Så otroligt mysigt, guud vad jag har saknat henne!

Jobbade i dag också. Det var så mysigt att träffa alla igen. Körde Ceciliastyle och hällde ut alla pappershål över min kjol. Ni vet dom som blir när man hålar papper. Irriterande. Men jag höll humöret uppe

Nu måste jag slagga, ingen röd dag för Cecilia i morgon!

• Jag somnar på flyget till Dublin, verkligen toksomnar. Brevid mig sitter en handsome svensk som jag somnar på. Får återberättat av Carro att hon märker att hans kompisar plötsligt skrattar och tittar på mig. Och gud ska veta att jag verkligen SOV PÅ HANS AXEL! Så Carro får ta tag i min luva och dra bort mig från den stackars killen och jag märker ingenting…
• Emil kommer in på vårt rum och berättar bedrövat om att han stått i duschen som är utanför sitt rum och sen inte kommit in igen i rummet eftersom kortet blivit avaktiverat. Han får gå ut från huset och in i huset där receptionen är endast iklädd handduk för att få kortet fixat igen.
• Emil kommer några dagar senare och har lyckats med samma sak, men denna gång vägrade han gå ut naken så istället knackar han på några italienare som lånar honom kläder och skor.
• Jag, Lisa och Zaza är ute och slirar mitt i natten på isgatorna. En kille kommer ut från Burger King med världens största Cola. Och så tappar han den och det rinner en syndaflod med Cola över hela gatan. Zaza börjar ASGARVA, hon skrattar så sjukt högt och så sjukt länge, och killen skriker efter henne ”DO YOU THINK IT’S FONNEY!?!?” och Zaza skrattar bara mer. Lisa säger ”MEN ZAZA”! och drar in henne på Burger King för att slippa undan att bli mördade av Cola-mannen. Vänder mig om och ser hans huvud sticka ut från en bil, skrikandes ”DOOO YOOU THIIINK IIIT’S FOOOONNEEEEYYY!!!!????”
• Carro och Emil leker ”hämta en irländare till bordet” och Emil kommer med en kille som visar sig heta Ole och komma från Norge. Vi är med honom några kvällar, och det enda jag hörde honom säga var ”SCHHSHCHKÅÅÅÅÅL” och ”can I pleeeeeease have Dublin back?” Han spottade väldigt mycket medan han sa det här också.
• Jag, Zaza och Lisa snackar med några italienare. Vi ska ta kort och står och gör snygg-poser. Helt plötsligt slänger sig ovan nämnda 37-åriga norrman framför kameran och skriker SCHSHHCHCHCKÅÅÅÅÅÅL. För att undvika bråk skriker jag ”HE’S WITH ME!” och får leva med förnedringen att jag valde en gammal full norrman framför italienare med skjortor och rolig dialekt.
• Jag är ensam på stan typ dag fyra och BÖR kunna hitta hem själv. Men det gör jag inte och går vilse. Jag frågar massa människor och ramlar runt och hamnar tillslut i en mörk gränd och tänker att nu är det kokta fläsket stekt för Cecilia. Så jag står stilla i några minuter och undrar vafan jag ska göra. Efter jag har lugnat mina nerver går jag tio meter. Och där är hostelet. Jag har gått helt rätt, men bara inte sett mitt eget hostel, gått förbi det och runt kvarteret. Bra.
• Jag och Carro hittar ett stånd som säljer namnhalsband, ett sånt som Carrie har. När vi köpt våra så säger Carro ”jag tror han stavat ditt namn fel” och jag öppnar asken. Cecelia. Som om jag vore en katolsk liten leprikan. Dock tyckte jag historien blev så rolig efter att ha berättat det för alla, så nu får det vara så. Cecelia.
• Jag, Emil och Faläng åker på utflykt. Jag är så sjukt jävla bakis och sover bort hela utflykten. Vaknar på lite random slott och städer och får fråga killarna om allt som de lydigt lyssnat på under tiden jag sov.
• Zaza, Lisa och jag träffar en kille som hette Donald (Zaza: ”LIKE DONALD DUCK!?!? HAHAHAHA”) som vi hänger med hela kvällen. Han var så sjukt rolig och gullig och pratade mer än Zaza. Blev väldigt sent, och jag var sjukt trött, så jag genade över en väg för att komma hem fortare. Han tycker jag är galen och springer efter mig för att hämta mig. Jag skriker ”BUT I JUST WANT TO GO HOME, MY BED IS OVER THERE” och börjar springa. Han jagar mig över hela gatan och i princip drar mig tillbaka NÄR JAG TYP REDAN VAR ÖVER DEN JÄVLA VÄGEN!
• När vi sitter och pratar med Donald så slår det mig att han ser ut att vara trettio och inte tjugofem som han sagt. Jag viskar på svenska till Zaza ”han är så inte 25″ varpå hon SKRIKER till Donald ”SHE DOESNT THINK YOUR 25, SHE THINKS YOU ARE 30, THAT WAS WHAT SHE WHISPERED TO ME RIGHT NOW!!!”
• Lisa kan inte gå en centimeter till när vi är 10 minuter hemifrån och vill ta taxi. Zaza vägrar och försöker tvinga henne gå. Efter att ha tjaffsat fram och tillbaka så slutar det med att jag får gå hem i hennes tvåmetersstyltor till skor.
• Vi är på en krog och träffar en kille som är EXAKTA kopian av nörden i Superbad, ni vet Fogel. Den ultrafula. Zaza var jätteduktig i tio minuter och säger inget, sen kommer det. Lite blygsamt, men hon gör det ändå. ”Have you seen Superbad?” säger hon, och han får stordampet och skriker ”DONT EVEN THINK ABOUT SAYING IT!” hahaha.

Det finns massor att berätta, men jag orkar inte fortsätta nu. Ska jobba i morgon, och här sitter jag och lyssnar på The Mofatts och S club 7 och undrar varför jag gör det.

Sov gott!

Kom precis hem från nyårsresan. GUD jag är så trött, vi reste i nio timmar. Jag älskar Irland. Vi har firat nyår på en sjukt rolig nattklubb, och vi har umgåtts med galna irländare som bitit oss i armvecket, och vi har suttit på pubar och druckit latte och té, och vi har gått i oändligheter.

Och jag har blivit kär hundra gånger om i alla dessa resande människor från jordens alla hörn. Det var underbart.

Nu är jag färdigrest för den här veckan, nästa åker jag till Molkom igen. Ska försöka dra ihop något best of Dublin senare, men nu vill jag bara sitta och spinna i min sparkdräkt jag tjacka för en hundrig.

Kärlek till er som orkar läsa allt ointressant jag skriver.