pocket full of sunshine

Imorgon ska jag följa med min lärare till en gymnasieklass och snacka om hur livet på en folkhögskola är, och jag är dessutom textredaktör på MT som kommer ut i pappersform den artonde december. Så jävla roligt i skolan just nu, och livet lekeeeer.

Måndagsbasketen höll på i evigheter idag, så sjukt jävla roligt är det, trots att mina tre äpplen över havet är rätt chanslösa när världens längsta filmtvåa ställer sig som ett X framför en haha.

Och imorgon kommer Lisa äntligen tillbaka

Installerad i Molkom igen. Packat upp lite smått, städat lite, hängt upp tvätt, pluggat och duschat ur all hårspray och tagit bort sminket som hängt kvar sen i lördags. Och som vanligt när jag kommer hem så längtar jag genast hem till det andra hemmet. Det är helt otroligt. Jag är glad att vara här, samtidigt som jag bara vill vända och åka hem igen.

Eftersom jag aldrig upplevt det här tidigare så måste jag bara säga hur tacksam jag är över att inte vara skilsmässobarn. Som ni förstår hade jag nog inte klarat av det så bra alls.

Sov nästan hela vägen på tåget, men är helt slut nu ändå. Ska sova nu så jag är pigg imorgon när vi ska bestämma resa

Sovgott

Puff, idag känns livet lättare att leva. Har fått träffa Malin och Tessan, så jag är glad.

Blev dock helt bestört över att NME har utsett Beyoncés Crazy in love till årtiondets bästa låt. Ja, bra låt, men FAN inte det bästa jag hört på tio år! Här är topp tjugo:

1. Beyonce: ”Crazy in love”

2. MGMT: ”Time to pretend”

3. The Strokes: ”Hard to explain”

4. MIA: ”Paper planes”

5. Outkast: ”Hey ya!”

6. The Rapture: ”House of jealous lovers”

7. Klaxons: ”Golden skans”

8. Blur: ”Out of time”

9. Arcade Fire: ”Rebellion (Lies)”

10. Arctic Monkeys: ”A certain romance”

11. The Libertines: ”Can’t stand me now”

12. The Streets: ”Dry your eyes”

13. The Walkmen: ”The rat”

14. The White Stripes: ”Seven nation army”

15. Yeah Yeah Yeahs: ”Bang”

16. Rihanna: ”Umbrella”

17. Yeah Yeah Yeahs: ”Maps”

18. Outkast: ”Ms Jackson”

19. Radiohead: ”Reckoner”

20. Hot Chip: ”Over and over”

Jag är i chock. Så mycket jävla bra musik som har kommit de senaste tio åren, SÅ MYCKET BRA MUSIK, och detta är topp tjugo? ÄR DETTA TOPP FUCKING TJUGO?!!??! Det kan vara den sämsta lista jag har sett på ett årtionde. Umbrella borde ha varit topp fem i alla fall. Jag måste leta upp hela listan, vad hände med The Frays, vad hände med Robbie Williams, vad hände med Red hot Chili Peppers, vad hände med Jon Bon Jovi, vad hände med Electric President, vad hände med Imogen Heap, och viktigast av allt

VAD HÄNDE MED COLDPLAY!!??!?!

Jag återkommer när jag har gjort en fullständig analys av den här kassa listan.

Jag känner mig konstig. Lite ofokuserad. Lite svårt att få ihop det senaste dygnet. Det känns som att jag är på standby. Känner att jag ska vara alla till lags som vanligt, en press som får mig känslomässigt avdomnad då och då. Någon sa till mig, jag minns inte vem eller i vilket sammanhang, att ”folk kommer inte sluta umgås med dig, eller hata dig bara för att du säger nej en gång” och det är väl sant.

Det handlar väl inte riktigt om det heller, jag vill träffa folk, jag vill umgås. Men om jag skulle få låta autopiloten gå skulle jag nog ta en fotölj, ställa den vid ett fönster och sätta ”Possibility” med Lykke Li på repeat.

Imorgon åker jag till Molkom. Det blir bestämmande av resa, Dubai eller Bosnien. Basket och film och spel och internatfest och så. Lilla Molkomvardagen som känns så enkel och bekymmerslös. Drömlandet Molkom där inga draman drabbar mig.

Ett så enkelt liv att leva.

Sitter hos Tessan och kollar på nyheterna. Missar Clasico på söndag, känns jävligt irriterande. Vill se Zlatis

Jag ska sova här, vi har ett litet slumberparty med Idol, pepparkakor och saft Sov till två idag, men är helvetestrött ändå. Sov väl för mycket helt enkelt, men så kan det bli. Imorgon ska jag på bandymatch med Tessan och kolla när Kribbe vinner Korpen haha

Lisa Wouda: Det känns så där bra i magen när jag efter en dag utan Cissi, äntligen får njuta av hennes skratt. Som ekar i korridorer och hjärta.

Cecilia inte bara gillar detta, utan hon fullkomligt älskar att hon har fått äran att lära känna denna fantastiska Wowda. Hon har förövrigt kämpat för att få bort fetstilen, vilket har visat sig vara lika komplicerat som att tillverka en atombomb, samt att detta är tredje gången på kort tid jag skriver om mig själv i tredjeperson, vilket oroar mig. Hon ska genast sluta. Over&Out

Tysta timmar med sträcklästa böcker på ett tåg som rör sig sådär mjukt som tåg kan. Det första jag gör när jag kommer hem är att läsa dagens DN. Läser om nedläggningen av Hässelby Gymnasium. Skolan vars gråa mjukisbyxor jag bor i. Känner mig besviken och låter en mjuk gyllene päls trösta. Släpar upp min rosa resväska för trapporna, leriga hjul som kladdar på dammsuget golv som knakar. Som det alltid har knakat. Mitt rum. Flickrum, är det så det heter nu? Iskallt, elementet avstängt. Lilla silverfärgade tvn jag fick i födelsedagspresent när jag fyllde tretton. Tavlan som jag köpte på Myrornas för 25 kronor för att jag blev så fascinerad över att jag för första gången inte kunde sluta titta på en tavla. Gulnade urklipp på Zlatan, brev som doftar saknad, vykort, klädhögar, träningscykel, en rosa pyjamas som jag genast måste byta om till. Sms från gamla grannar, mail från gamla chefer, tankar från gamla Cecilia. StockholmsCecilia som inte tittar ut genom tågfönster när vi glider in på centralen, överväldigad och tänkandes ”vad stort det är”. Nya MolkomCecilia som går in i gamla StockholmCecilia och förvånas över att mallarna liksom har vikts lite i hörnen. Passar ganska bra, men inte helt.

Man borde inte klaga på att ha två hem, men att alltid behöva sakna det andra känns som en konstant nedbrytning av mina sociala behov.

Sakna.

Vissa låtar vet jag att jag alltid kommer förknippa med Molkom, den här är en sån låt. Den växer för mig och jag har börjat älska den här låten. Tack Lisa som nött in det i mitt huvud

So tell me when you hear my heart stop,
You’re the only who knows
Tell me when you hear my silence
There’s a possibility
I wouldn’t know