pocket full of sunshine

Hade så otroligt roligt igår. Först middag på Steakhouse på Odenplan. Blev sång för födelsedagsbarnen Danne och Marton, och jättegod mat. Sen åkte vi till Dickens och jag stannade i alla fall till stängning. Vi måste ha varit typ tjugo personer, och vissa var det jättelänge sen jag såg, så det var verkligen roligt. Jättefull blev jag också. Men hallå, löningshelg. Det enda trista var att jag hade tänkt åka dit Tessan & co var, men när jag tyckte att stunden var kommen hade de dragit hem haha.

Kom på imorse att en idé vore att ta och boka den där hembiljetten nu. Och det var ju alldeles försent. Enda tåget som det fanns biljetter kvar till gick två, och det går inte, för vi ska ha släktmiddag idag och fira bror. Så nu får jag åka imorgon förmiddag istället, vilket innebär att jag måste skriva klart min text ikväll istället för imorgon. SUCK!!! Men jag tänkte försöka klämma in Tessan också eftersom vi inte har hunnit ses än.

Gårdagens bästa måste ändå ha varit när Malin och Alex kom. Gud vad glad jag blev då. Det var verkligen ett kärt återseende, och nu ska jag försöka få henne att hälsa på mig nästa helg haha. Får se hur det går, Molkom lockar kanske inte alltid så mycket

Nu kommer farmor och mormor strax. Pusspuss!

Jag hade en sån fin dröm och att jag och Zlatan blev tillsammans. Sen kom Carro in och gläffste och satte sig på mina ben med ett fotoalbum och typ ”CICCI PETER SIEPEN ÄR DJ I VÄLLINGBY IDAG SKA VI ÅKA DIT” och jag tänkte att om jag inte svarar kanske hon går. Men det gjorde hon inte, och nu är jag vaken. Utan Zlatan.

Vi skiter i Vby och åker till Kista istället. Present till Danne ska inhandlas, och ikväll ska vi på middag ska bli helt sjukt trevligt faktiskt.

And off i go

YES – jag är hemma. Resan gick jättefort och smidigt, och nu är jag hemma och INGENTING har förändrats. Underbart. I love it. Minigos hade självklart saknat mig, hans hamstriga små ögon sprutade bara kärlek.

Lisa somnade efter en nanosekund på tåget, men blev väckt när kontrollanten skulle kolla hennes biljett. En nyvaken och småirriterad Lisa sträcker fram mobilen när kontrollanten inte ser och Lisa håller upp mobilen utan ett ord i säkert en minut. Sen visar hon upp sitt leg upp och ner hahaha. Allt detta utan ett enda ord. Det tyckte jag var skitroligt.

Ikväll har jag varit och sett en skitdålig film på bio med 3D-glajjor. Final Destination hette den. Sjukt äcklig, dåliga skådisar, dålig dialog osv osv. Men det är ju underhållande på sitt sätt. Hade ju ändå ett väldigt trevligt sällskap, så det vägde ju självklart upp!

Imorgon blir det hets-shopping, min bror fyller år på söndag. Sen blir det middag och utgång med massa nära och kära!

Måste vara pigg då, så nu sova.

puss puss

Allt som är utdraget är fruktansvärt irriterande. Jag tar ut saker i förskott, jag vet det, men jag är en analyserande, stalkande psykopat, som alla tjejer i min position haha. Så är det. Tessan ringde i alla fall, vi kanske ska ses redan imorgon .

Vad irriterande. Det är någon som smyger omkring här nere. Jag hör hur någon går omkring och smäller i dörrar och har sig. Men jag tror på yxmördare så jag vågar inte gå ut och kolla. Får ringa någon när jag ska gå hem sen. ÅÅÅÅÅHHHH Vad jag längtar till Stockholm nu!!!!! Nu vill jag åka hem och träffa alla kära

Jag sitter förresten och lyssnar på Mariah Carey. Hon är sjukt snygg asso.

Vi hade diskussion i helklass om artikeln jag skrev om. Shit vad jag skrattade hahah. Det blev så hetsigt, folk skrek och pratade i munnen på varandra, och skrek sen i mun på varandra, Jessica skrek ”MEN HÅLL KÄFTEN ARVID” och Per skrek ”NÄSTA PERSON SOM AVBRYTER MIG FÅR EN SMÄLL” och stämningen var verkligen på topp haha. Jag gillar jargongen vi har i klassen. Den är rå, det tycker jag är skitkul.

Vi är en bra klass vi.

Herre min skapare. Vi skulle diskutera en text idag som hette ”Sebbe vet att han ska dö”, ett reportage om en femtonårig killes sista veckor i livet. Han hade varit cancersjuk i tre år. Både jag och Jessica satt med tårar i ögonen, och det var så hemskt att jag fick gåshud när vi skulle prata om det sen. Fyfan vad hemskt. Jag har följt en blogg i ett par år, www.alfons.blogg.se, handlar också om en liten kille som dog i cancer när han var fem tror jag. Och när han dog hade jag redan följt bloggen i ett halvår, och ni anar inte hur mycket jag grät. Hela mitt tangentbord var vattenfyllt, det var så himla sorgligt.

Läste i det där reportaget att av alla cancerfall så är det en halv procent av dom som drabbar barn under femton. Det är så lite, men fan så hemskt det är när det händer. Fast på ett sätt så plågar jag mig själv med det ändå. Både jag och Carro grät tsunamivågor när vi läste En sorts kärlek av Ray Kluun. Det är den sorgligaste och hemskaste bok jag läst.

Varför skriver jag om det här, det är ju bara jättesorgligt? Man ska vara glad att man är frisk, som min mamma alltid säger.

Jag donerade tvåhundra spänn till barncancerfonden för ett halvår sen, sen hade jag gott samvete i månader för det haha. Man kanske borde göra sånt mer. Eller jag vet inte. Ibland kan det kännas så menlöst att donera pengar till sånt, men vafan. Något ska man väl göra.

Annars då? Jag har upptäckt att jag är extremt kittlig i nacken, till Arvids stora glädje. Och så åker jag till Stockholm imorgon. Herregud vad skönt det ska få bli att komma till ett ställe som har take away-latte haha.

NU SKA JAG KÖPA TÅGBILJETT <3

Jag har faktiskt alltid trott att Lady GaGa inte kan sjunga. Hon har just bevisat att hon FAN har sån sjuk pipa, och nu älskar jag henne ännu mer.

Molkom överträffade sig själv i tristess idag. Jag, Lisa och Jessica har bland annat legat i soffan och sagt ”jag har trååkigt” hundra gånger om. Slötittat lite på MTV och konstaterat att Pink har snygg kropp. Haft nedräkning till middagen. Jag och Lisa gjorde även ett tappert försök att får Hampus att skvallra, men gav upp efter ett buttert ”killar skvallrar inte”. Men i och med tristessen har jag skrattat otroligt mycket idag. Jag skrattade så mycket att metallhaken på mina byxor flög av. Det var mindre bra, för där rök ytterligare ett par byxor och jag kan ÄNNU mer räknas som en fattig ungdom.

Ikväll är det Idol. Jag hejjar på han som sjöng Walking to memphis på uttagningen. Sen när han fick guldbiljetten sjöng han ”Im walking to Stockholm..”, vet ni vem jag menar? Jag älskade honom. Han måste vinna. Durna med rådjursögonen är ju också obehagligt söt.

Jag vet att jag överdrev lite med Zlatanbilden också, men jag printade ut den och satte upp på min vägg istället. Och har som bakgrundsbild på mobilen. Ser ni förresten att det står Zlatan under hans navel? Är det en scarrification? Fan vad o-Zlatan med en sådan. Men jag hajjar inte vad det annars skulle vara. Eller, man ser ju egentligen bara att det står ”…tan” men jag antar att det står Zlatan och inte… Aspartan. Jag ska ta reda på detta, i promise!

Idag har vi eget arbete, så det blev en sjukt najs sovmorgon. Sen påbörjade jag mitt personporträtt av en tjej-jägare och det gick nog bra, men jag är inte bra på det här med intervjuer alltså. Det är så svååååårt.

Åh, fjärde november ska vi på Winnerbäck. Så sjukt roligt, jag längtar

Fast just nu är jag så fattig att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Fattig, fattig, fattig. Jag läste nånstans, i någon blogg tror jag, att det finns fattigdom i Sverige. Typ kids som inte har råd att följa med på klassresor och grejer. Och jag läste i Aftonbladet om nån kid som bara hade ett par jeans. Det är typ jag. Jag har fanimig inga jeans här. Herregud. Jag har hundra leggings och hundra mjukisbyxor, men jag har inga jeans. Och jag har inte råd att köpa tvättmedel, så varje morgon är helt mycket sport att hitta rena kläder. Haha, usch vad bortskämd jag är. Men jag har lärt mig att tvätta.

Nu verkar Liselott svälta, luchetime!