Fångarna på fortet med en strykande mamma bredvid
augusti 30th, 2010Jag: Fan, det är ju EXAKT samma dvärgar som när jag var liten!
Mamma: Jag vet!!
Jag: Och dom har inte åldrats en dag…
Mamma: Jag gjorde exakt samma reflektion faktiskt…
Jag: Team Smash hit. Tusen spänn på att Basshunter är med.
Mamma: Vem är det?
Jag: SAJUDETHANÄRMED
Mamma: Vem är Bajshunter?
Jag: Det är han… Vahettere… Men han har det där när man ba ”FITTA..KUKFITTA” hela tiden, vad heter det?
Mamma: Rappare?
Jag: Jag tänkte på sjukdomen, mamma…
Mamma: Tourettes?
Jag: Tack.
Mamma: Vilka pinsamma människor alltså…
Jag: Mmm.
Mamma: Gör du kaffe?
I ditt bröst är ditt ödes stjärnor
augusti 27th, 2010Som om det var ödesstyrda ord så frågar jag mamma. Känner hon igen namnet? Det går inte ens en nanosekund, kopplar på en gång. Nästan chockad och faktiskt rörd. Mamma hade typ en bästis som fick en bebis samtidigt som mamma fick Danne. Också en ung mamma i Tensta, promenader med barnvagnarna, ettårskalas och ettåringar som hellre prasslade med presentpappret.
Det ska gå 25 år, sen ska mammas tredje barn, som inte ens var påtänkt då, sätta sig i en reception med Tenstabästis unge, som nu är vuxen.
Mamma fick tårar i ögonen. Hon har försökt hitta henne, Eva. Men hon hade glömt efternamnet och det finns liksom bara en massa bilder och mamma blev så glad. Eva också tydligen. De var så lika. Tydligen. Det är inte jag och Yesmina, men vi kommer väldigt bra överens.
En hel sommar har jag suttit i receptionen med Yesmina. I bland har jag pratat med mamma och Danne i telefon med henne bredvid. Hennes mamma har berättat om hennes bästis Daniel när hon var liten. Det är liksom min bror. Och här sitter vi och vet ingenting. Bara av en slump, bara ren slump att det kom fram.
Återförenar vänner och tittar på bebisbilder och känner mig närmare och blir varm i hjärtat.
Slump eller öde eller vafan som helst. Det är bara så fantastiskt.
With an S on my chest, oh yes I’m a Superwoman
augusti 26th, 2010Såg halvbrodern till en begraven i morse på tvärbanan. Satt bredvid en man med en god parfym. Vi åker alltid samma tvärbanan på mornarna. Han har en svala på halsen och kritstreckskostym. Fin liksom. Brodern satte sig i andra vagnen. Jag tänkte inte så mycket mer på honom i dag. Han såg inte längre ut som en krossad man, det såg ut som att han mådde bra. Han skrattade när han pratade med sin vän. Det gjorde mig glad, jag brukar tänka på honom i bland.
Han med svalan gick av vid Liljeholmen, som alltid. Jag var sen med en glömd mobil hemma. Lite stressad och trött som fan när jag skulle åka hem. Jessica hade sett mig, men jag såg inte henne. Det var synd.
Nu ska jag bada bubbelbad och lyssna på badmusik, typ Unbreak my heart och Truly madly deeply och bara känna mig nöjd med att jag inte längre får dagar förstörda för att jag blir påmind.
Stairway to heaven, typ så.
And we had magic, and this is tragic.
augusti 25th, 2010Trots regnet så känns livet ganska enkelt nu. Jag är förälskad i det mesta, ser guld i glädjefnitter, doften av nyklippt gräs och kunder som säger ”ha en bra dag”.
Mitt bland trasiga kaffemaskiner och ond mage och förvirrade kundbesök och jobbiga samtal så hittade jag mig själv bara själaglad. Jag är glad. Puss.
How can I believe when this cloud hangs over me, You’re a part of me that I don’t wanna see, I can live forever here.
augusti 24th, 2010Kanske att vi aldrig har behövt de där orden. Men när man väl får höra dom så inser man hur många dagar jag kunnat lägga i bagaget för din skull.
Du är one of a kind, någon som fått mig att växa. Tack.
Frihet för syster, frihet för broder
augusti 21st, 2010When your mind is made up there’s no point trying to change it
augusti 21st, 2010http://www.aftonbladet.se/nyheter/article7651395.ab
Det här har förändrat When your minds made up för mig. Stackars Glen Hansard. Stackars ledsna man.
I bland blir saker så gåshudssorgligt.
Min frustration över att aldrig få veta hur det hade kunnat bli kommer aldrig sluta jaga mig.
augusti 20th, 2010Alla klockor, körer
Alla himlens orglar skulle varit för oss
Alla trummor och trumpeter
Alla sagor, alla under
Allt på en och samma gång
Fanfanfan det skulle varit du
Can you teach me to believe in something?
augusti 20th, 2010Hängiga veckan. Munktröja, värktabletter och hinkar med kaffe. Avtackning av Malin i dag. Vem ska nu pussa min kind i hissen när allt går fel på jobbet? Någon måste ta över den rollen, för dagar som denna är hel-hel-helvete.
Mysiga kvällen. Efter fyra dagar med linssoppa till lunch och middag så var kyckling jävligt välkommet. Nu är jag bara sådär, jag vill liksom bara bada bubbelbad och lyssna på typ Uno Svenningsson och typ bara… Vara.
Låt mig få vara.
puss.